Karta - Ramnäs

Ramnäs, /'ramnæs/, är en tätort i Surahammars kommun och kyrkbyn i Ramnäs socken. Ramnäs ligger 8 kilometer norr om Surahammar. Samhället, som är beläget vid järnvägslinjen Kolbäck-Fagersta, har en del tillverkningsindustri fördelat på flera företag, men med ursprung i ett gammalt järnbruk.

Ramnäs är en bruksort med gamla anor. Redan år 1590 anlades den första stångjärnshammaren vid Kolbäcksån av Katarina Stenbock, som fått området i änkepension efter maken kung Gustav Vasa. Hammaren fick därför namnet Kungshammaren. Tackjärnet fick man från olika hyttor belägna uppströms.

Olika fogdar drev verksamheten till 1636 då Christier Månsson erhöll Ramsnäs som arrende. Han rustade upp den då ganska förfallna kungshammaren och lät även uppföra två nya hammare intill, Gårdhammaren och Västra hammaren. 1643 erhöll han privligier på dessa. Då hade redan tidigare två andra köpmän från Västerås Johan Månsson Bäck och Johan Christersson etablerat sig vid strömmen. Johan Månsson Bäck uppförde 1620 Bäckhammaren och Johan Christersson 1625 Köpmanhammaren. Christier Månssons son Erik Christiersson kom att överta arrendet och friköpte 1680 sina hammare från kronan. Han köpte också betydande andelar i Köpmanhammaren.

Efter hans död 1701 kom dock ägandet att bli alltmer uppsplittrat. Sonen Joachim Christernins arrenderade de övrigas lotter till han avled 1716 varpå Carl Wendelin, som även gifte sig med Christernins änka övertog arrendet. Carl Wendelin avled 1746 varvid hans andelar köptes av Jakob Tersmeden, brukspatron på Larsbo bruk redan hans farfar Reinhold Tersmeden hade skaffat sig andelar i Västra hammaren genom att köpa andelar av Erik Christierssons syster. Samtidigt hade dock västeråsrådmannen Magnus Schenström i början av 1730-talet köpt andra andel i de olika hamrarna och hans son med samma namn lät utöka sitt ägande och lät uppföra en herrgård som stod färdig 1762. Jacob Tersmeden lät å sin sida 1756 restaurera den karolinska herrgården på andra sidan Ramsnäsströmmen.

Per Reinhold Tersmeden kom, efter flera års målvedvetna förvärv, att vara ensam ägare till Ramnäs från 1834. Under familjen Tersmeden utvecklade sedan Ramnäs till en av Sveriges ledande stångjärnsproducenter. 1868 uppfördes det första valsverket. Hanna Styrell bodde här i slutet av 1800-talet, då hon gifte in sig i ägarfamiljen.

Genom att anställa ett antal erfarna kättingsmeder från det nedlagda Furudals bruk i Dalarna kom kätting med tiden att bli Ramnäs egen produkt. Den gamla kättingsmedjan byggd i slaggtegel är bevarad. Verksamheten ombildades 1874 under namnet Ramnäs Bruks AB. Under 1930-talet började man även tillverka rostfria diskbänkar. Idag är produktionen delad på flera företag, men kätting tillverkas alltjämt. Det var dock nära att denna verksamhet lades ned i februari 2003 då den norska ägaren Scana begärde sitt dotterbolag i Ramnäs i konkurs. Med hjälp av pengar från Svensk Rekonstruktionskapital AB och AB Arvid Svensson Invest kunde emellertid verksamheten räddas, och ett nytt bolag bildades; Ramnäs Bruk AB.